myrecandplay

Får lite borde-åka-härifrån-för-jag-har-varit-här-för-länge-nu ångest och vill inte vill inte att dagen ska ta slut. Krashlandar rakt ner i golvet gång på gång med tankarna. Inser sen att nej vänta, jag är inte färdig här än jag har kvar att må bra av här fortfarande och vill inte hällre fly än illa fäkta. Drar gårkvällens te-luktande och knäckebrödsätande tvåsamhetstrygghet som en varm och mjuk filt kring kroppen och drar andetagen lugnt, igen.

Lyssnar på det här och hänger på b communitys som inte besökts på år och dar.  Pratar med fina på msn och det gör inget att en fredagskväll tillbringas i mitt tonårsrum som är lite för litet nu egentligen. Sjunger med i låttexter som spelats tusen-gånger-om här och ja, livet leker helt enkelt.